Tag Archives: bosnia

Ibland varar kläder länge än människor / Sometimes clothes last longer than people / Ponekad odjeca duze traje nego ljudi

Stadspromenad / A walk through the city / Popodnevna setnja gradom

WISH YOU WERE HERE

Dricka svart te ur glaskoppar / Having tea the turkish way / Turski caj

Äta rätt / Eating habits / Jesti sirovu hranu

Det är något makabert som sker med mina matvanor här i Sarajevo. Självsdisciplinen tryter och smaksinnerna löper amok. Jag vill äta allt och i enorma mängder. Trots att jag tillåter mig själv att smaka allt efter hjärtats begär känns den kokta maten inte rätt. Det är näringen kroppen har lärt sig att efterfråga, inte några karuseller som sätter tungan i spinn. Har nu under en period provat att äta både kokt och rått och är inte helt nöjd med beslutet. Det skulle kännas fel att nonchalera all den kunskapen om näring, utveckling och mättnad som raw food har fört med sig i mitt liv. Å andra sidan har det aldrig varit svårare att äta råkost, då barndomens smaker och lukter tränger sig på överallt, och alla sallader i stan är precis lika fantastilösa. Saknar exempelvis avokado som är otroligt dyr och svåråtkomlig här, samt kokosfett och en del andra smakförgyllare. En annan favorit är här mycket billig och god, nämligen spenaten. Ett helt kilo kostar nu 1 KM, som motsvarar ungefär 5 kronor. Jag köper stora säckar och låter den sköljda spenaten sola sig torr i en djevdjir, ett traditionellt husgeråd ,nämligen en sil i metall som jag älskat troget under hela fem år.

—-

Eating raw food in Bosnia ain’t no easy business. Vegetables and fruits are easy accessible and cheap but the selection is almost the same wherever you go. I’m finding it hard to stick to salads when every corner smells of the food I used to eat as a kid and all salads taste the same regardless of wherever you order them. I suppose that in order to make a good salad you have to be a salad eater yourself, unlike here where salads are a chewy compliment to meat and stews. Avocado is so expensive here that I treat myself to one or two a week whereas in Sweden I eat approximately 1 kilo/day. The spinach is cheap though and I get a whole kilo for half a euro. I open up the windows in my kitchen and chop my way to a bowl full of tasty greens.

Koliko god je moguce, moj izbor hrane je sirova hrana. Jesti sirovu hranu u Sarajevu je tesko (ali ne nemoguce), jer su salate na Balkanu prilog jelu a nikad glavno jelo same. Ja jedem sirovu hranu jer smatram da je najbolja moguca hrana za sve ljude i meni je promijenila zivot i ucinila ga puno kvalitetnijim. O ovome malo opsirnije drugi put.

Najbolje salate pravim kuci sama, jer sva salate u restoranima su jednostavne i bezveze. Sa punim kesama svjezeg povrca kupljenog na pijaci napunim pune zdjele ukusne hrane koja hrani organizam vitaminima, mineralima i potrebnim enzimima. Ovoj salati samo fali avokado, ali je on preskup i skoro nemoguc za pronaci.

Mladi spinat u salati je preukusan, pun zeljeza ( Sjeti se Popaja 😉 ) i puno zdraviji od zelene salate.

Dricka körsbärste högst upp / Having wild cherry tea on a rooftop

Vandrar genom Sarajevo en tidig eftermiddag med designeraspiranten Harun som råkar vara min kusin. Efter en kaffe och matrunda har vi gjort slut på plånbokens penningar sånär som på två mynt värda en tjugolapp. Vi har hissen högst upp på Hotel Hecco och stiger ut på takterassen. Utsikten är underbar, luften lagom kylig och ljuden från mannen som hamrar på taket intill, likt en vårvaggvisa.

Strolled the streets with my cousin, up and coming designer Harun for a couple of hours. Had so much that I wanna make a habit out of this.  Love finding new and undiscovered jewels in Sarajevo.

Travnik, del 2 / Travnik part 2

Jag går vilse ( kanske aningen med mening ) men kameran blir kvar med min vän Haris Tasakovic som fotar all Travniks skönhet.

I get lost and stop by for another sip of java as my friend Haris Tasakovic photographs the city.  He’s one cool photographer.

Travnik

Jag besöker Travnik för allra första gången och staden är obeskrivligt vacker. Floden Lasva forsar genom stan och skummar luften till någon slags högljudd symfoni. Det är inte konstigt att författaren Ivo Andric fann oändlig inspiration här. Trånga stentrappor, murar och foreller som hoppar upp ur vattnet är en fantastisk kombination. Vi vandrar genom staden en solig dag och tar en kaffe vid broarna och floden. “Lutvos kaffe” serveras traditionsenligt ur en dzezve, med en turkish delight vid sidan om. Brickan innehåller också en cigarett vid märket Drina för att fira flodens pulserande hjärta. En helt fantastisk dag blir det och jag kan inte minnas när jag sist var så lycklig. Lekande lätt lycklig, som om glädjen själv inte fodrar någon ansträngning.

—-

Travnik is a spectacular city that takes me by storm on my first visit. The river Lasva is so clean that you can see fish swimming through the water. We spend an entire day exploring the city, wandering around. When we get tired and thirsty we stop by for a coffee at Lutvo’s. It’s traditionally served in a dzezve with a turkish delight filled with walnuts. You get a cigarette branded Drina in order to celebrate the amazing river that flows straight through the city. It makes the air so vibrant that it triggers bolts of inspiration in my head. I love, love Travnik.